männsika

Jag har just insett en sak, jag vet varför mitt hår blir smutsigt/äckligt så fort vissa dagar. Det är dagar då jag inte känner mig glad. Det har jag bara gjort några korta stunder idag. Jag försöker städa, lyssna på musik, spela spel och bara göra annat försöka att inte känna det som känns och bara tänka glada saker. Men dessvärre är det inte alltid det lättaste. Speciellt inte när man bara går och väntar och väntar på att få vara på resande fot en hel dag i en bil/buss/tåg Bara det tar lång tid och att man har någon att surra med / lyssna ljudbok. Eller att det är varmt ute och ha bra musik och ljudbok i mobilen då skulle jag kunna gå hela dagen, utan att bli trött. Det ska jag göra i sommar, speciellt när jag inte är i Piteå då ska jag bara vandra omkring i det varma vädret och vara glad. Jag tror att jag måste sola. Bara få känna värme och vara där det är ljust. Det är inte roligt att bara vandra omkring i mörker hela dagarna. Fast ibland så kan jag vandra omkring i mörker under sommaren med. Det beror på.

Någonting jag verkligen längtar efter är att få gå ut och gå. Jag vill det verkligen med det finns inte någonstans att gå här i piteå, det finns det nog inte någonstans, men här så kan man bara gå rakt fram hela tiden. Det ska jag inte göra när jag är långt utanför piteå. Då ska jag vandra och leta bävrar, inte riktigt, mer akta mig för bävrar kanske. Någon som vill gissa var jag ska om ca 21 - 22 veckor när skolan har tagit slut. En väldigt världskänd person bodde där och det finns bävrar hockey laget har ett lodjur (?) som maskot, det finns ett boda borg. Sen så är det staden där det har varit Pizza krig..

Någonting är det som inte står rätt till med mig nu vet jag. För jag är trött men inte sömnig. Jag kan inte sova. Inte alls. För jag bara längtar, det är nästan som om jag har resfeber. Men det har jag inte, det vore bara så knäppt om jag hade det. Jag kan inte sova. Det blev visst att jag skrev det två gånger nu. Men jag är inte ens trött på kvällen. Jag som brukar somna typ nu. Jag kan se tv jätte länge, det är någonting som jag aldrig har kunnat.

Jag skriver mycket, jag vet. Men jag vet inte vad jag skriver, fingrarna bara far över tangentbordet medan hjärnan bara säger till fingrarna vad de ska göra. Man behöver inte läsa, jag antar att jag bara försöker bevisa för någon/mig själv att jag bara är människa. En människa som har BIG problems, haha. Nej, inte BIG men några lite större och några lite mindre. Jag vet vilket som är störst och som snart kommer att ge mig en jävla massa trubbel. Men det värsta är väl att jag kan stoppa det, att jag har kunna stoppa det sedan länge, men jag vill inte. Jag kanske bara vill se om det kan hända, hur det händer. Men jag vet inte. JAg borde helt enkelt inte. Men det är så med mig, jag gör ofta det jag inte borde och det slutar alltid med att någon blir oglad på mig. Men den här gången gör det inte någonting. Jag är jätte sugen på cola light och på smootiiiie och på annanas. Tror att jag ska göra en smootie om vi har kvar några hallon, men det har vi nog.

Jag orde sluta skriva nu. Helt klart Nog för att jag skulle kunna skriva så mycket mer. Det är nästan som om jag pratar, fast med ingen. För jag säger inte någonting som jag skulle säga till någon. För jag litar inte tillräckligt mycket på folk för att kunna göra det. Jag kan säga mycket men inte det som ligger mig närmast hjärtat. Det vill jag inte att någon annan ska veta, samtidigt som jag bara vill skrika ut det.

Men som sagt var. Alla utom djuren och växterna är människor. Nu ska jag verkligen inte skriva mer. Adjöss sjömansmöss

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0