De tre sakerna känner jag att jag är just nu. Även fast jag vet att jag inte är någonting av det. Inte alls. Okej, ful kan jag vara ibland, haha. Speciellt på bild, men det är okej. Men kvällarna nu på min älsklings årstid är inte roliga. Jag får sjuka tankar. Eller inte sjuka, men stora och tunga tankar. Men jag tror att det är det som jag gillar med hösten. Den är allt på samma gång.

Varm, solig och full av varma färger på dagen. Jag är aldrig så glad som på hösten. Det är otroligt. Men sen kommer kvällen, som är mörk och läskig, kallt och regningt. Det är så som jag känner mig ensam, även om jag är helt omgiven med folk. Jag kan verkligen känna den känslan. När man verkligen önskar att man var någonannanstans och att man gjorde någonting helt annat än att sitta hemma, kolla hur mörkt det är ute, och bara väntar på att någonting nytt ska hända. Sen somnar jag av uttråknning.

Men det jag skulle komma fram till från början var att flera kvällar kan jag vara sur, och ledsen, så ledsen att jag vaknar upp och är ledsen, men sen när solen och färgerna börjar komma fram så försvinner allt och jag har annat att tänka på helt plötsligt.

Att någonting så lite som löv som inte får nog med näring kan göra mig så glad. Jag verkligen gillar hösten.