Plågsamt, filmen var för bra för att vara sann, även om det var några delar med i filmen som inte är med i boken... Men det gör inget, jag är kär igen. Kär i den där förbaskade filmen, nedrans vad det är jobbigt. Längtar som 17 till den nya filmen, fast samtidigt hoppas jag att den inte kommer på länge... Sista filmen.

Det var ungefär likdant med studenten. Någonting man har längtat efter i flera flera år, att få ta studenten och att slippa skolan. Men när man väl står där sista veckan känner man sig enormt taggad över att få gå ut genom dörrarna en sista gång. Men samtidigt önskar man att sista veckan kunde vara liiite längre. För när man tagit studenten så kommer man inte tillbaka till sin klass igen till hösten. Det var nog det jobbigaste, sista kvällen med klassen, för sen söndag skulle jag sätta mig i en bil och åka 100 mil ifrån alla jag tycker om, alla jag älskar, nästan iaf. Jag ville verkligen inte att den kvällen skulle ta slut, jag ville festa med alla en hel vecka till...
Men jag lämnade dem borta i Piteå för att bo med min mamma, min mamma som jag inte bott med sen jag var 12 eller 13.

Men jag har det bra här hemma hos mamma, även om hon nu inte har valt den allra bästa staden i Sverige. Men den duger, antar att det finns någonting bra med den. Har bara inte kommit på vad ännu..