Känner mig fett irriterad och vill ha nya kläder. Jag vill bli räddad, jag vil någonting mer än att bara sitta i soffan och svettas. Jag vill ha en lägenhet, en där jag kan ha öppet fönster utan att någon ska kunna klättra in. Jag vill sätta mig på ett väldigt varmt tåg och åka långt bort. Jag vill vara själv, med mina vänner. Jag vill bort.

Jag vill ha cola och sitta någonstans där det inte är varmt. Jag vill också slippa vara så nära mamma hela tiden ( inge illa menat ) men jag orkar verkligen inte alls bo så nära någon. Jag har ALDRIG gjort det. Jag kvävs, känner mig fastklämd mellan två väggar. Jag vill ha eget. Jag vill ha mina kompisar hemma hos MIG inte hemma hos mamma.

Jag skulle kunna gråta bara för att allt är så dummt jobbigt just nu. Jag blir galen. Sen är det så jävla varmt att jag inte vet vad jag ska göra. Jag fucking dör här borta. Jag längtar efter att få bli räddad.